|
|
|
Kyrkomötet
Motion 2008:5
av Sten Persson m.fl.
|
|
|
Strategi för Svenska kyrkans landsbygdsarbete
|
|
Förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att ta fram en strategi för Svenska kyrkans arbete med landsbygdsfrågor.
Motivering
Alla medlemsländer i EU har ett landsbygdsprogram. Det nuvarande programmet avser perioden 2007–2013. För Sveriges del har alla intressenter bjudits in att ta del av de resurser som erbjuds. Svenska kyrkan är i vår mening en viktig resurs och intressent i den svenska landsbygden och finns genom sin organisation geografiskt heltäckande. Enligt en artikel i Kyrkans tidning 2008-02-21 lyser dock Svenska kyrkan med sin frånvaro i många sammanhang på landsbygden.
Kyrkan kan spela en viktig roll genom sin blotta närvaro på landsbygden men då fordras att man är närvarande. Vi vill påstå att butiken, skolan och kyrkan alla är viktiga för en bygds väl. Butiken och skolan kan de flesta hålla med om, men kyrkan…? Efter lite diskussion tar de flesta till sig även det argumentet. På landsbygden är kyrkan av central betydelse. Ofta finns kyrkan mitt i bygden. Där äger många familjehögtider rum och det är en trygghet att veta vart man slutligt ska ta vägen – kyrkogården spelar en roll. Lika ofta finns det en eller flera lokaler som används av befolkningen av såväl världsliga som andliga orsaker.
I tider med vikande medlemsantal i Svenska kyrkan är alla möten med människor i en församling av betydelse. Vi vet av erfarenhet att när något svårt händer, en kris av något slag, så söker man sig gärna till kyrkan. Där finns medmänniskor som lyssnar och bryr sig. Samma sak när det gäller glädje. Vi samlas för bröllop och dop. Även begravningen kan i efterhand många gånger bli om inte en glädjeyttring så ett värdigt ömsint tack och farväl till en närstående. Kyrkan är viktig för det stora flertalet men det krävs att kyrkan är närvarande.
Svenska kyrkans närvaro i tätorter är självklar trots att man inte alltid vet till vilken kyrka man hör. På landsbygden i glesbygdsområden är tillhörigheten hög och ”alla” vet var man hör hemma, men i takt med ökad strukturrationalisering suddas gamla begrepp ut. Församlingarna blir geografiskt stora, gudstjänster firas sporadiskt och avståndet till kyrkans tjänare ökar.
Som nämnts i ingressen är hela EU överens om att landsbygden behöver ett eget program. Programmet behövs för den befolkning som lever där men också för att lyfta fram de mervärden som landsbygden står för. Svenska fotbollförbundet har gjort en satsning på ett fotbollslag i varje bygd. Vad har Svenska kyrkan?
Nu kan sägas att det är upp till varje församling att engagera sig i sitt närområde och därmed ta ansvar för en bygd, en trakts välbefinnande. Svenska kyrkan på riksplanet ska väl inte ovanifrån styra med detta. Nej kanske inte, men finns ingen övergripande strategi är det inte självklart att man regionalt och lokalt tar sig an problematiken. Vi menar att det behövs en strategi för Svenska kyrkans agerande i landsbygden. Den ska inte vara en pekpinne för vad som måste göras i stift och församling utan mera en källa för inspiration. Strategin bör omfatta såväl kyrkans syn på landsbygdens bidrag till ett välfärdssamhälle vad gäller goda boendemiljöer, ett hållbart samhälle med miljö- och energifrågorna i centrum som grunderna för allas lika möjligheter. Dessutom bör strategin belysa hur Svenska kyrkan är närvarande på landsbygden och på vilket sätt denna närvaro kan bevaras.
Sverige är EU:s ordförandeland andra halvåret 2009. Någon gång under den perioden vill vi se Kyrkostyrelsen presentera sitt förslag till Svenska kyrkans strategi för landsbygden eller i varje fall presentera utredningsuppdraget.
Linköping, Ö Ämtervik, Arrie och Alunda den 30 april 2008
Sten Persson (c) Kerstin Larsson (c)
Birgitta Josefson-Hultgren (c) Inga Alm (c)   
|